Jag fick en massa äpplen av min snälla kollega idag.   

När jag så gick över gården från parkeringen efter jobbet satt 2 grannar ute och jag berättade vad jag hade i påsen. När de fick veta vad jag bar på och att jag skulle hem och baka äppelpaj efter att jag handlat lite fick jag lova dem att bjussa. 

Skyndade mig in och trots lättare huvudvärk efter en rätt intensiv dag på jobbet slängde jag snabbt ihop en paj medan jag dammsög, bäddade, slängde i en tvätt och plockade undan här hemma. Efter en dryg halvtimme var lägenheten OK och pajen färdiggräddad. 

Jag drämde iväg ett sms att pajen var klar och att det bara var att pallra sig in, varpå en av de nu 3 grannarna som satt ute ringde upp och sa att han varit vaken sedan halv 3 och att han nu skulle slänga sig in i duschen och sedan snart göra kväller. Han föreslog att vi tog fikat imorrn istället, ute. 

Det hade man för att man stressade, nåja det var ju skönt att det blev någorlunda städat. Och kidsen lär uppskatta pajen. Sen får vi väl se om det blir nåt kvar till i morrn. Djungelns lag vetdu ;)

Slappartajm nu...äntligen!!

Så var det dags igen. Lika bra att sätta igång direkt. Egentligen är jag lite senare ute än vanligt. Det är som med städning ungefär...ett nödvändigt ont men förbaskat skönt när det är gjort och man med gott samvete kan sätta sig ner och bara slappa. En metafor som man oxå skulle kunna vända på, slog dig mig nu. Med städning samlar man ju ihop utspridda saker och för in det på rätt plats. När det gäller det jag ska företa mig är det precis tvärtom. Man tar från den rätta platsen och sprider ut det på olika saker.

Det är dags gott folk, att betala månadens räkningar.

Ps. Ingen höjdpunkt kanske men det är ganska skönt att känna att man slipper tänka på att boka möte hos en budgetrådgivare och bli kontaktad av Lyxfällan senare under året..

Kikade nyfiket igenom topplistan för flest läsare på Bloggplatsen. Vad är det folk skriver om som attraherar mest läsare? Förvisso kan det ju vara så att den med störst kompisgäng (dvs INTE jag) per automatik får flest läsare men ändock så borde det ju vara nåt som intresserar läsarna som gör att de kikar in. Mat, hälsa, recept, pyssel och mode tycks vara sådan ämnen. Inte så konstigt, eftersom dessa ämnen borde tilltala den breda massan. Det är säkert svårare att hamna på topplistan om man skriver om snävare intresseområden, såsom tex modellflygplan eller frimärkessamlingar. 

När jag rannsakar mig själv är dessa populära områden sådant som intresserar även mig, i mer eller mindre utsträckning. Jag läser gärna recept och tips på hur man går ner i vikt/behåller vikten, hur man kan pyssla ensam eller med barnen osv. Men kanske är det så att jag hellre söker direkt på sådana sidor på nätet där jag får en uppsjö med tips direkt än att jag scrollar mig ner i någons blogginlägg. 

Jag kanske kommer att ändra mig. Jag är en såpass ny bloggare att jag inte har funnit mig helt tillrätta än. Personligen kommer jag nog dock att hålla mig till en mycket personligare vinkling på mina inlägg, där mina reflektioner och funderingar får vara den röda tråden. Jag lockar kanske inte till mig några stora skaror läsare på det viset, men mitt skrivande kan fortsätta fylla sin huvudfunktion, nämligen som en typ av dagbok, ett forum för att skriva av mig.

I morse gick jag upp ur sängen med föreställningen att det var torsdag. Varför har jag ingen susning om  men det fick sina konsekvenser ganska direkt. 

När jag såg juniors blåa skolmapp påminde jag honom om att den måste han komma ihåg att ta med sig idag för på torsdagar skulle de enligt tidigare hemskick få läxa med sig hem i denna. Och det var då tanken slog mig.

Rätt men ändå fel. LÄXA!!

Klassen hade såklart läxa även till denna torsdag, jag letade i minnet och fick fram en bild av ett mattepapper med mätuppgifter. 

Med bara 15 minuter kvar till skolstart letade jag febrilt fram läxpapperet bland en massa andra viktiga papper (strukturera får bli ledordet i höst för min del). Tvåagluttare placerades på en köksstol, papperet slängdes fram på bordet tillsammans med penna och linjal ( det fanns ingen tid att leta fram måttbandet). MÄÄÄT!

Jag hjälpte honom att mäta ett mjölkpakets höjd, bredden på en kudde och lite annat smått och gott. Fort gick det. Men jag tror att han hängde med. Jag hoppas verkligen det. Efter att han plitat ner våra mätresultat stoppade jag i pärmen i ryggsäcken och skickade honom till skolan. När han gick ut genom dörren slog det mig att han kanske ville veta när han skulle få gå hem idag. 

Ja just ja du ska gå till halv sju idag sa jag till hans ryggtavla. Ok, svarade han. För att ett ögonblick senare då poletten ramlat ner utbrista. Va? Till Halv sju? Åhhhh nej! Det blir bra, svarade jag och drog igen dörren efter honom. För att en stund senare minnas att ja just ja, det är ju onsdag idag. Tiden stämmer. jag jobbar em och det är därför som jag sitter här. Men läxan, den är till i morgon. Vilket är tur, för när jag kikade i veckobrevet insåg jag att vi glömt att göra läsläxan som redan dragit igång. Nu hinner vi iaf läsa ikväll. Alltid något. 

Vimsig mamma som känner sig allt annat än ansvarsfull idag. Stackars barn. Men det blir nog folk av dem ändå. Får man hoppas. 

Jahapp, så har man avverkat sista logdansen för i år då. Troligen. Åtminstone den sista i Borlänge. För den sista sommardansen i Tyllsnäs hölls nämligen igår till dansbandet Blender.

Personliga reflektioner från säsongens danser (som inte blev alltför många men ändock)

1. Det är dags att investera i nya skor.

Jag måste investera i ett par riktiga dansskor. Inte nog med att de jag använde igår är rätt mesiga (och att en man frågade om det var golfskor en gång) utan de är rätt obekväma oxå. Inte för att gå i, men för att dansa i. Jag får allt hosta upp med de 700 kr som Skohuset tar för ett par dansskor (jippie, de har sådana äntligen till försäljning. Det var tydligen efter dansbandsveckan i Mora som någon bestämt att de skulle testa hur försäljningen avlöper i Kupolen). Kanske kommer jag att dansa sååå himla mycket bättre med nya skor. Antagligen inte. Men åtminstone slipper jag att bli så trött i fötterna. 

2. Jakt på dansssällskap ska påbörjas under hösten.

Jag måste hitta lite danssällskap. Någon som vill hänga med då och då ut på danser, inomhus som utomhus. Under själva dansandet är det helt OK att vara själv. Men under fikapausen är det mer eller mindre DÖDEN. Vad ska man göra? Vandra planlöst omkring? Trycka i sig en korv i sin ensamhet? Sitta och glo på folk? Nja, De gånger jag har haft någon med mig har man haft någon att prata med i pausen och det är bra mycket trevligare. 

3. Mer träning för min del.

Jag borde nog utveckla min danskunnighet och pallra mig iväg till Borlänge Dance drop in kurs som brukar hållas på söndagar på Galaxen i Borlänge. För det mesta känner jag att jag följer rätt skapligt 8och jag brukar faktiskt få en och annan komplimang för detta) men det händer lite då och då att jag blir lite full i skratt för att jag blir osäker på om jag verkligen gjorde rätt i den där turen. 3 kurser är således inte nog. Jag vill bli bättre!! Kikar då och då på duktigare kvinnor som är så pass duktiga att de kan spexa till det lite, krydda dansen! Blir avis!

Det vill jag oxå kunna göra. 

4. Det är spännande med kändisar (eller?)

Ibland är jag bra barnslig. När jag insåg att en av dansarna som hållit till på Tyllsnäs i år är en fd. dokusåpakändis från Tv (en av bönderna som sökte kärlek) tyckte jag att det var himla skoj och lite spännande. Med följden att jag måste kika lite extra på honom, då och då men diskret. Inte för att jag känt någon som helst dragning till karln eller haft en önskan om att få dansa med människan utan helt enkelt för att det är ett bekant ansikte, någon som jag följt från tv soffan. En B eller ska man säga C kändis.

 Ibland är jag som en tonåring! 

5. Vattenflaska är superpraktiskt

Förvisso kan man alltid gå och hämta vatten men vissa kvällar går det åt så pass mycket vatten att det är bra mycket bekvämare och mer tidsbesparande att ha en vattenflaska som man fyller på istället för de små fjuttiga plastmuggarna som erbjuds. Lyckas man sedan hålla koll på var man ställer den och hur den såg ut är det ÄNNU mer praktiskt och tidsbesparande. 

6. Lagom är bäst

Gårdagens dans bekräftade det jag alltid har tyckt. Det är som roligast när det är lagom mycket folk uppe på dansgolvet. Igår kändes det som att hela logen myllrade av danssugna som trängdes, svettades, knuffades och förvisso hade himla skoj men som ändå med fara för sin egen hälsa gett sig den på att beta av några bugg och foxtrot danser. Själv blev jag trampad på. En gång. Två gånger. Tre gånger. När jag sedan blev sparkad av en kvinna som gjorde något slags sidoskutt med benen rakt åt sidan (samma sida haha) som jag inte skulle våga mig på fick jag mer eller mindre nog. Vid pausen kände jag dessutom av min tidigare begynnande huvudvärk efter att ha suttit hos frissan med en superobekväm hätta i en timma. Så jag åkte hem till mina älsklingar istället och avslutade kvällen med dem.

Jag skulle antagligen kunna rabbla upp fler reflektioner men nöjer mig med sex. För det kan kan väl aldrig vara fel.