Är det mig det är fel på eller är det verkligen så att min favoritserie har gått och blivit sämre?

Jag brukade vrida mig av skratt när jag kikade på denna serie men efter de 2 nya avsnitt som har visats på söndagarna har jag kommit på att jag som mest småler...och inte ens det sker särskilt ofta. 

Jag hoppas att den tar sig och blir vad den än gång varit. Högklassig underhållning fylld med dråpligheter. 

Solsidan har blivit en skugga av sitt forna soliga jag. En skuggsida enligt mig. 

Första dagen på min semestervecka är här. Som jag skrev tidigare är denna vecka både efterlängtad och välbehövlig. Det är NU som jag skulle gå och träna varannan dag på gymmet, umgås med barn och vänner, ladda batterierna och läsa böcker. Jag skriver SKULLE för åtminstone det där med gymmet och batterierna lär det bli lite si och så med. Istället för att det blir mer av det än under en jobbvecka lär det snarare bli mindre. 

Jag kände att den var på väg under hela fredagen då jag frös mig igenom min arbetsdag och låg och småhostade under vilan med barnen. Det blev således en lugn start på min barnlediga helg med tidigt sänggående.

Såå, på lördag morgon..var den ett faktum. Förkylningen. Inte bara lite småsnuvig. Nää, högen med näsdukar växte sig rätt stor under dagen och nässpray och alvedon blev mitt enda sällskap den dagen förutom missen. 

Jag som sett fram emot att gå på Hela huset gungar med en väninna under hela veckan blev plötsligt liggandes i soffan iförd morgonrock från morgon till kväll. Efter att ha tagit ett par alvedon och vilat ett par timmar kände jag mig liite piggare en stund mitt på dagen. Sååå, jag satte igång en tvättmaskin och dammsög lite. Och kände mig hur svettig som helst när jag återvände till soffan med insikten om att frisk var jag inte.

På söndan orkade jag mig äntligen ut i friska luften (hur frisk den nu kan vara med både SSAB och KP i knutarna). 

Jag gick de 400 meternqa till Ica nära och införskaffade Kan Jang och diverse förnödenheter, samt sallad på pizzerian intill till mig o dottern som skulle komma över och käka. Sedan blev det inte många knyck den dagen.

Idag står jag inför ett dilemma. Fortfarande duven i skallen, shcnuvig och täppt och med en hals som känns som nån har tryckt ner en sträv pappersboll i undrar jag om det var såhär min minisemester skulle bli. Instängd i lägenheten, utan kraft och ork att hitta på något med junior eller någon annan heller för den delen. Det extra boozandet av energi som jag såväl behövde för att orka fram till jul i form av ledighet förvandlades till en sjukperiod med återhämtning av ett tristare slag. 

Så, tillbaka till mitt dilemma...ska jag anmäla mig som sjuk och spara någon semesterdag till senare då jag kan njuta av dem...och isåfall få karensdag och sjukpenning i någon dag istället. Eller ska jag vara sjuk på min semester och få lite mer klirr i kassan vid månadens slut. 

Efter att inte ha fått en hel lön utbetald sedan i februari och med den stundande julen i åtanke, är valet inte såå svårt (även om jag vet att jag också hade behövt min semester när jag är frisk). 

En kollega till mig nämnde häromdagen då hon återkom till arbetet efter en kortare sjukperiod att hon inte hade råd att vara hemma längre. Jag vet vad hon menar eftersom vi är i samma bransch.

Mitt råd till alla därute är att inte enbart tänka på vad ni tycker om när ni betänker ert framtida yrkesval. Som jag har sagt till mina egna barn: Självklart ska ni jobba med något som ni tycker är kul. Men försök också att skaffa er ett jobb där ni tjänar skapligt med pengar. Det gör livet så mycket lättare. 

Idag vill jag göra ett tillägg...med ett jobb som ger er möjlighet att spara några kronor varje månad har ni också råd att vara hemma och vara sjuk när ni är det. Även om exempelvis sommar och semester, födelsedagar eller julen står för dörren.

Det har inte jag. 

Dagen hissa går till: semester och vila (vilket vi alla behöver då och då)

Dagens dissa går till: karensdagar (ett slag i ansiktet på oss som jobbar med människor och blir sjuka oftare). Om det någon gång kommer att införas 2 karensdagar är jag bland de första att lämna mitt yrke. Det har jag sagt förut och det står jag för. 

En arbetsvecka kvar och sedan semester i en vecka! Jisses, vad skönt!

Nåja, nu är det ju inte så att semestern innebär någon resa och nya intryck och vila av själ och kropp till fullo.

Resorna denna veckan kommer snarare att främst gå till Willys och Ica Nära. Antagligen även till det då nyöppnade Ikea.

De nya intrycken kommer antagligen att handla mest om att trycka in ny tvätt i tvättmaskinen...den som grannen har döpt till budgetmaskinen pga dess höga dunkande ljud under centrifugeringsfasen.

Och vilan...den blir det nog si och så med eftersom jag har 3 barn som är lediga denna veckan.

Nu är det inte så att jag sitter här och är bitter eller otacksam. Vad är en resa till solen när man kan få använda sina överdragsbyxor inte bara på jobbet utan även hemma när man går ut ( i snö o slask?).

Näää, jag ska passa på att relaxa denna veckan. Junior ska (för 1a gången i sitt liv) få njuta av ett höstlov. Jag ska börja i någon ny bok, pallra mig iväg till gymmet någon dag extra, se till att träffa mina vänner och kanske kanske fixa lite hemma. Men näää det kan vänta till efter semestern.
Höstlov och ledighet...känn dig efterlängtad och välbehövd! Vi längtar!

TYPISKT! Hela veckan har jag varit trött på morgonen när alarmet på telefonen har tjutit. Skalan på trötthet har varierat mellan småtrött till zombietrött.

Det känns att hösten är här ( och snart vintern) och att sängen som vanligt lockar mer när det är mörkare och kyligare i luften.

Så kommer då äntligen helgen och tanken på att få sova ut på morgnarna kan göra en hårt arbetande ensamstående mamma nästan lyrisk. Iallafall mig.

Idag är det lördag. Och när vaknar jag då? Inte 10 precis...och det hade jag väl knappast förväntat mig. Men inte heller 9. Näää klockan 6 rätt exakt vaknar jag ur min koma och mina blågröna vägrar att slå ihop igen. Åååh..nåja det är åtminstone skönt att få ligga kvar och dra sig. Och så fick jag ju tummen ur och bloggar lite... :)

Dagens hissa går till sovmorgnar
Dagens dissa går till mig som inte utnyttjar dem...

Jag får sjunga med andra varje dag ...utan att vara proffs på det! ;)

Jag får dansa...både själv och med små minidanspartners så mycket jag vill.

Jag får kramar varje vecka...en o annan kindpuss förekommer dessutom.

Jag får vara både inne och ute så gott som varje dag. Är det fint väder så kan vi vara ute nästan hela dagen...och är det griskallt kan vi vara inne dagen lång.

Jag kan baka, måla, pyssla och ha gympa.

På rasterna får jag umgås/samtala med trevliga och mysiga kollegor som antagligen även de har valt sitt yrke för att de gillar att hjälpa andra.





Visst får jag ont i öronen ibland av ljudnivån...och visst tar magen stryk ibland av stressen...och visst sover jag dåligt i perioder då jag inte har känt att jag hunnit planera o strukturera arbetet under en längre tid.

Men ändå...egentligen. ..när allt flyter på...vilket jobb!

I går fick jag ett busskort via posten. Jag hade nappat på erbjudandet om att få ett länskort gratis i två veckors tid (men det visade sig vara en månad). Det passar mig ypperligt just nu när bilen har stått i ett par månader. 

Så...nu ska jag vara lite miljövänlig och åka kollektivt i några veckor. Förvisso har jag varit miljövänlig och promenixxat i några veckor nu men u got the picture. Nu behöver jag inte be om skjuts när jag ska handla utan kan ta bussen.

I morgon ska jag antagligen åka till min syster i Dala Floda som så bussigt ställer upp med sovplats när dottern har "sleep over" hemma hos oss med några tjejkompisar. Och vi andra i familjen har blivit temporärt förvisade från lägenheten. Då kommer busskortet väl till pass. 

De e bar å åk!

Dagens hissa går till: Dottern o hennes övernattande kusin som är justa och lämnar och hämtar junior på minidiscot ikväll. 

Dagens dissa går till: Min magkatarr som plågar mig idag

För några dagar sedan var det dags igen...att göra rätt för sig.

Jag betalade som vanligt mina räkningar via nätet och när jag var in kvällen efter och kikade så såg jag att pengarna dragits från mitt konto. So far so good... MEN...

Jag såg även att samma räkningar stod i kö för att dras YTTERLIGARE en gång till dagen efter. Jag fick lov att dubbelkolla om det verkligen var så men jopp!

Kände mig lite svettig nu...om räkningarna skulle dras två ggr skulle jag stå barskrapad sedan. 

Visst ska man sköta sina räkningar...men någon måtta får det väl vara! EN gång i månaden räcker det väl ändå att betala fritidsavgift, telefonräkningarna m.m. 

Jag försökte avbryta dragningen men det gick inte, så jag fick helt sonika flytta alla mina pengar till ett annat konto. Gudskelov så funkade detta klockrent! 

Ringde Länsförsäkringar dagen efter för att påtala felet men de satt i morgonmöte och skulle ringa tillbaka. Nu gjorde de aldig det men jag hoppas innerligt att inte samma sak kommer att hända igen. 

Shit pommes frites vad stressad jag blev....och minst sagt irriterad (vet att felet inte var mitt).