Hihi...så kul...gillar verkligen språk och avser inte att driva med kineser...men jeezes vad folk kan få till det...

Jag och en granne gick en promenad till köpcentrat Kupolen förra helgen. På vägen dit såg jag att det hölls en loppis i en källarlokal och något tveksamt följde min granne mig ner för att kika vad de hade att sälja. När vi gick in genom dörren såg jag en skylt där det stod svenskfinska föreningen och eftersom jag har finskt påbrå på min pappas sida kändes det ju ganska rätt att gynna en sådan förening. 

Nu hittade vi dock inget som lockade någon av oss tyvärr men jag blev ganska upplyft av besöket ändå, barnslig som jag är. När jag passerade två finska äldre damer som stod och konverserade på svenska med finsk brytning hörde jag nämligen den ena tanten säga till den andra:

"Jaha, så då skulle ni hem och ha lite fredagsmus!"

Jag kunde inte annat än flina när jag gick därifrån. Visst kan det bli lite skoj per automatik när språkförbistringar uppstår...

När jag berättade det för gubbarna/grabbarna som bor granne med mig och som satt ute på gården blev de minst lika roade, varpå den yngste av dem glatt stämde upp en nykomponerad refräng:

Det är dags för fredagsmus....om det så är det sista jag gör...

Himla skoj med pepp/humoristiska lappar!   

När jag bjöd på fika förra fredan på jobbet skrev jag två lappar och la bredvid.

På den ena skrev jag endast ett ord: FREDAGSMYS!!

På den andra skrev jag : Bantningstips! Göd upp folk runtomkring dig så ser du själv smalare ut! ;)

Den sista lockade fram en del leenden och en kollega lovade glatt att det kunde hon ställa upp på. 

Nästa gång jag tar med mig fika ska jag skriva "Varsågod! Det kostar ett leende". Tipset fick jag i en bok (vars titel jag tyvärr har glömt) som handlade om hur man kunde höja stämningen på jobbet. 

Dagens dissa går till: Mig som inte pallrat mig iväg till gymmet än trots nytecknat årskort.   

Dagens hissa går till: Mina fantastiska barn! Ni är goa. Ni är bäst. Ni är de jag älskar mest!!!   

Handen på hjärtat, visst ligger det något i detta?

Ibland kanske det inte är så enkelt att utföra men ack så himla skönt det kan kännas efteråt när man har lyckats.

Själv har jag varit barnslig nog att vara lite extra glad (läs skitglad) senast i somras när ett exx som har gjort allt för att ödelägga mitt liv har varit i närheten.

Jag kikar inte på honom. Jag behöver inte ens titta åt hans håll. Jag socialiserar bara lite extra med folk i min närmaste om givning, viftar lite extra med armarna och ser till att stråla med ögonen och riktigt visa hur lycklig jag är.

Jag skulle tro att det stör honom som f-n...

men det bjuder jag på.

Och inte bara det.

Det gläds jag åt -

så in i baljan!! =)

Jag är en sucker för roliga historier och eftersom jag har lite långtråkigt så bjuder jag på tre ...och denna gång handlar de om våra kära huvudstadsbor (no offense  alla 08:or )!

Vet du vad som är skillnaden mellan spermier och stockholmare?

Det finns en j-la massa av dem men det är få det blir folk av!

Två stockholmare gick in på den restaurang. Den ena mannen frågade:

- Har ni reker här?

- Reker?  frågade servitören fundersamt.

- Ja, såna man eter, svarade stockholmaren.

- Nä, maneter- det har vi inte här!

- Nu kallar man inte stockholmare för 08:or längre utan för 99,9. Vet du varför?

- Nä?

- De är inte riktigt hundra.