Att våga möta sina största rädslor. Att ta det där första svindlande steget på okänd mark. Att kasta sig ut och våga pröva sina vingar. Hisnande otäckt till en början men en enorm befrielse när man väl lyft från marken.

Så många år som JAG inte vågat. Inte orkat. När tryggheten över det invanda blivit det bekväma och vunnit över längtan efter något bättre.

Idag säger jag JA till förändring. JA till förbättring. JA till mig själv. Och JA till livet.
Jag vågar. Fast besluten att lyckas. Och om jag faller finns min trognaste partner där för att lyfta mig igen. Min inre röst av en längtande pushande själ. Som inte nöjer sig innan den finner ro och harmoni. JAG finns där för mig.

Runtomkring mig har jag en massa vänner som kämpar med det ena och det andra just nu. Missbruk, sjukdom, separationer och mycket mer. Ibland är jag glad att bara få finnas där i periferin. Att få lyssna och förhoppningsvis sprida lite glädje och ge tröst. Men ibland vill jag mer än så. Jag vill ruska om. Få personen att vakna. Få hen att inse att livet är så mycket mer. Du är inte din sjukdom/ditt missbruk. Dina personliga begränsningar finns där för att du tillåter dem att finnas. Din rädsla finns där eftersom du inte funnit frid med dig själv och dina inre demoner. Eftersom du inte törs leva i kärlek till dig själv och till omgivningen i en tillit om att det ordnar sig. Men att du själv är den som måste finna din inre lycka. Och inte vara rädd för att ta emot hjälp på vägen.

Det sista året har jag sagt obekväma saker till en del av mina vänner. Ord som säkerligen väckt både ilska,sorg och frustration. Jag har sagt saker de inte velat höra men av kärlek har jag inte kunnat låta bli. Jag hoppas att de hörde inte bara det jag menade som konstruktiv kritik utan även orden att du väljer själv och jag finns här oavsett. Jag tror att de förstått att mina intentioner är/var goda eftersom vi fortfarande är vänner. Vänner i med- men framförallt i motgång.

Så istället för att jaga rikedom, ytlig bekräftelse och tillfällig lycka. Istället för att slå ihjäl tiden genom att stirra på en skärm. Börja umgås med dig själv. Och öppna upp dig för dem du har omkring dig. Våga låta dem se den du egentligen är. Titta på dina tankar. Sålla. Vad gör dig lycklig och vad hindrar dig från att leva livet fullt ut!!?? Vem hindrar dig? Oftast är det ingen annan än du själv. Du sätter dina egna gränser och du väljer själv vilka känslor du vill göda. Rädslorna eller kärleken. De som du matar kommer garanterat att växa. Glöm inte att den enda som garanterat kan göra dig lycklig har du tillgång till hela tiden. Ta en titt i spegeln.

Ibland är man inte i ett skede då man klarar detta själv. En styrka är att se när man behöver hjälp och vågar ta emot den. Jag finns här för dig min vän. När du känner att du behöver bli lyft lägg din hand i min. Våga be om min hjälp och jag lovar att inte svika. Jag kanske inte kan lära dig att flyga men jag kommer ALDRIG att sluta med att hjälpa dig bygga dina vingar.

Till en mycket god väninna på hennes födelsedag. Tyvärr har hon flyttat pga kärleken men det unnar jag henne. Även om jag saknar henne.

När jag kom för att hälsa på på min nuvarande arbetsplats tog du emot mig med ett öppet hjärta och med öppna armar. Jag kände att här finns det en människa som bryr sig.

Du tog dig tid att besvara mina frågor och du övertygade mig om att arbetsplatsen var ett bra ställe att jobba på De goda vitsorden samt din välkomnande inställning gjorde det enkelt för mig att bestämma mig. Här ville jag arbeta.

Detta beslut har jag aldrig ångrat. Och som en positiv bieffekt har jag fått lära känna dig lite mer. Och idag ser jag dig som min vän.

Vi skämtar och slänger käft. Du förgyller min arbetsdag och din omtanke och ditt engagemang för både pedagoger och barn värmer mig.

Jag är tacksam för att du finns och för att du är den du är. Jag ser framemot att få lära känna dig ännu mer och att få jobba på samma arbetsplats som dig.

Du är en förebild för mig. En stark kvinna. En arbetssam kollega. En omtänksam mamma. En trofast fru. Och inte minst: en god vän.

Jag har inga andra vänner som är som dig.
Och trodde nog aldrig att jag skulle känna en sådan innerlig samhörighet med någon som dig.

Vi är uppvuxna i olika världsdelar. Har olika kulturella bakgrunder. Levt olika liv. Det skiljer nästan en generation i ålder mellan oss. Olika modersmål och olika hudfärg.

Men ändå.

Vi delar samma humor. Samma värderingar. Samma inställning om att höra rätt för sig och samma vilja/drivkraft av att glädja andra och att finnas för andra.

Du är den mest positive och kanske mest godhjärtade man jag någonsin har träffat. Du är lugn och stabil och sprider en enorm glädje och trygghet omkring dig av att bara vara du.

Det har varit en gåva att få arbeta vid din o din fantastiska sambos sida. Att få se hur människor faktiskt kan gå in i ett rum och fullständigt äga det. Inte genom att vara lustig på andras bekostnad. Utan helt enkelt genom att vara genuint intresserad av andra o låta dem ta del av den livsglädje och kärlek som du sprider runtomkring dig.

Vi har sagt att vi ska hålla kontakten och jag hoppas att vi lyckas. För som du så klokt uttryckte det. Åldern har ingen betydelse.

Jag vet det nu. Det enda som betyder något på riktigt är vad man har i sitt hjärta. Och där har du massor!

Jag hade förmånen att få jobba med dig (och din lika fina sambo) i ett halvår.

Du är en underbar människa som alltid gör ditt bästa för att andra ska ha det bra. Som kollega är du förlåtande, uppoffrande, ansvarstagande och arbetsvillig.

Du ger så otroligt mycket av dig själv att jag verkligen hoppas att du fyller på dina egna resurser ibland. Trots att du inte har några barn så är du alltid en god förebild och har en intuitiv känsla för hur barn bör uppfostras.

Att du kommer från en annan världsdel är inget som jag någonsin har sett som ett problem. Vi tycks dela samma värderingar och uppfattningar kring barn och barnuppfostran mer än jag har gjort med flera av mina svenskfödda kollegor.

Du är otroligt vacker från insidan och ut. Du är ett exempel på hur väl integration kan slå ut även om jag är övertygad om att mycket beror på din fantastiska personlighet.

Idag jobbar du inte längre som barnskötare och jag vet att alla- föräldrar, barn, ledning och kollegor saknar dig.

Men du gör rätt som läser på högskolan. Jag önskar dig all lycka o välgång både i det akademiska livet och i det privata.

Du finns alltid i mitt hjärta. Och jag kommer alltid att se dig som min vän.

Jag känner dig inte så väl. Men jag hoppas få göra det. För i hjärtat så har du blivit en vän. På frisörsalongen som ägs av en annan fantastisk kvinna som flytt till Sverige jobbar du. Du utstrålar värme och livsglädje och även om du säkert har gjort stora uppoffringar så ser du till dina barns bästa.

Du vill att de ska växa upp i ett land där alla möjligheter att lyckas finns. Du curlar inte dem men tycks vara en av alla fantastiska mammor som finns i världen.

Våra barn går i samma klass. Din son utstrålar samma godhet som sin mor. Våra barn har sovit över hos varandra.

Du har gett mig en stående inbjudan om fika i ditt hem. Jag har bjudit hem dig till mig där jag spått dig på skoj i mina tarotkort.

Du är en underbar kvinna; ödmjuk och tacksam och samtidigt även självständig och positiv.

Jag ser framemot att få lära känna dig mer och om du så vill är jag övertygad om att vi kommer att vara vänner för alltid.

Min fd kollega M är älskad av alla barn på avdelningen där han jobbar. Han har ett enormt tålamod och ett lugn som kan göra mig lite avis ibland. Han är positiv och glad och bemöter alla- barn som vuxna- med respekt. Jag kom att gilla denna fina man nästan omedelbart. Han har ett hjärta av guld och pratar aldrig skit om andra.

Efter att ha jobbat tillsammans under flera månader fick jag reda på en del saker om denna man. Saker som fick mig att gråta av vanmakt och medlidande när jag kommit hem från jobbet.

M har nämligen en fru och två små barn. Den yngsta som vid tillfället var ca ett halvår gammal hade han aldrig träffat. Inte för att han inte velat. Tro mig. Varje månad skickade M flera tusen till både hans ensamma mamma och hans fru och barn. Detta innebar att M förutom sitt heltids arbete i förskolan var tvungen att arbeta svart som frisör på sidan om. Vilket innebar att han var väldigt trött vissa dagar.

M klagade aldrig över sin situation. Han väntade tålmodigt på sin familj som i år äntligen har återförenats med honom. Och i väntan på det tog han hand om så många andra människors barn med glädje.

Han är en källa till glädje och inspireration. Och även om jag nu har bytt jobb och vi intellängre har kontakt så är han en vän och en hjälte i mimina ögon. För alltid.

Jag har en väninna som liksom alla andra människor är fantastisk på sitt egna vis. Hon är konstnärlig och varje gång som jag besöker henne slås jag av hennes skapandeförmåga och hennes blick för vad som passar in i hennes feminina och lite gammaldags miljö.

Min väninna bryr sig om andra människor. Och framförallt så bryr hon sig om vad de tycker och säger om/till henne. Tyvärr har hon dock inte samma möjlighet som de flesta av oss att skaka av oss negativa erfarenheter o mer eller mindre elaka/opassande kommentarer. Hon är inte ensam om detta. Hsp personer (highly sensitive persons) finns överallt runtomkring oss. Jag har dock personligen aldrig tänkt på detta innan jag träffade min goda väninna.

Ibland kan min kära väninna göra mig smått frustrerad. Ibland kan jag faktiskt bli irriterad och nästintill arg. Det handlar dock aldrig om att hon inte duger som hon är. För det gör hon. Min frustration/irritation/ilska handlar mer om att jag känner mig otillräcklig som väninna ibland.

Jag önskar att jag kunde ge henne styrkan att tro på sig själv. Att ge henne förmågan att kunna ta avstånd från energitjuvar och därmed slippa låta sig bli utnyttjad. Att kunna sålla bland intrycken och endast fokusera på det positiva. Jag önskar att jag kunde låta henne se sig själv med mina ögon. En omtänksam och sinnlig kvinna som aldrig vill någon annan något illa. En kvinna som missförståtts ibland och som mått väldigt dåligt i perioder. En kvinna som är värd aatt behandlas med respekt. En vän att vara rädd om. En skatt. Hon har min respekt. Min tillgivenhet. Och min fulla förståelse (även om jag ibland får jobba lite på just den sista biten). Jag önskar henne en omgivning som tar hänsyn till hennes svårigheter och uppmuntrar och stärker hennes många styrkor o talanger. Jag önskar henne ett liv fritt från drama. Och massor av kärlek och lycka. Det är hon värd.