Jösses, vilket imponerande bibliotek! Lite har hänt sedan jag själv tog min examen 1998 kan jag lugnt konstatera...Annorlunda. Modernt. Fräscht. Mycket fräscht. Tyvärr var dock alla grupprummen bokade/upptagna så jag o kollegorna fick sitta på högskolan o planera istället.

Missade att skriva igår så idag får bli andra bladet i min bok som är tänkt ska ge mig förbättrad självkänsla.

Bra:
Jag är sann mot andra o mig själv. Integritet.
Jag har vilat hela em för att kompensera dålig/förlorad nattsömn. Hälsosam.
Jag har bett dottern hålla junior sällskap i morgon då jag måste jobba och har sedan tagit semester resten av veckan då de har lov. Bra förälder.

Tacksam för:
Min ökade självmedvetenhet.
Mitt förbättrade minne, tålamod o förmåga till koncentration.
Trevliga hälsningar från nya kollegor och trevligt samtal med fd kollega under den gångna veckan när jag varit sjuk.

Du som får mig att le av blotta tanken på din uppenbarelse. Du som gör mig till en bättre människa genom att låta mig få vara en del av ditt liv.

Du som gör allt för att det ska bli bra igen när vi har bråkat. Och som inte ser någon prestige i att säga förlåt.

Du som älskar mig inte bara för mina bästa sidor utan tar mig till ditt hjärta helt och hållet precis som den jag är.

Du som finner lycka och salighet i små enkla saker som att pussa mig godnatt och god morgon.

Du som saknar mig så fort dörren har slagits igen.

Du som ser framemot att få upptäcka både mig, dig själv i mitt sällskap, det oss som kan bli och att få dela stort och smått med mig.

Du som får mitt hjärta att slå lite fortare. Och gör vardagens vedermödor lättare att bära.

Du som verkligen menar vad du säger när du säger att du älskar mig. Och som visar detta i handling.

Jag saknar dig ikväll o många andra kvällar. Var är du?

Åt på en relativt nyöppnad restaurang i Falun för några dagar sedan för att fira en kollega som fyllt jämnt.

Det var riktigt gott o kan varmt (!) rekommenderas. Stekplattan som man får in köttet på håller en värme av 400grader tydligen och det var enklare än jag trott att steka sitt eget kött till perfektion.

På bilden ses kalvfile' och bakad potatis med rökt vitlökssmör. Till detta café de paris smör (som dock smälte) och chumchurrysås (el nåt dylikt).

Njöt av trevligt sällskap- och mycket god mat! Chokladbomben till efterrätt var inte heller dum. Kan lika varmt rekommenderas- trots att den var kall!

C-vitamin, d-vitamin, antioxidanter, nässpray, te med ingefära o honung, halsspray o bafucin. Hjälper nada. Niet. Iallafall inte mig. Inte denna gången.

Så trött på min brännande hals och trökiga torrhosta. Har inte kunnat gå på yoga/buggkurs/gått ut o dansat på typ 2v nu.

I morgon är det planeringsdag o gästspel på jobbet efter några sjukdagar. Sedan semester resten av veckan då det är höstlov för kidsen. Då vill jag vara frisk. Stick o brinn j-la förkylning!

En god väninna sa en gång att många män skräms av starka kvinnor som oss. Idag slog det mig att hon nog har rätt i de orden.

MEN att jag kommunicerar mina behov och tankar så öppet och så rakt beror ingalunda på att jag vill trycka ner någon annan/vara någon besserwisser. För det är det sista jag vill.

Om jag berättar för dig om något hos dig som jag reagerat på gör jag det för att...
* minska stresspåslaget hos mig självklart genom att vara sann mot mig själv o stå för vad jag tycker.
* ge dig en chans att bemöta mina känslor p tankar o på det viset visa om/när jag har uppfattat dig fel
* ge dig en chans att ändra på dig/utvecklas genom feedback kring ditt beteende.
* jag tror att du skulle kunna ha nytta av de åsikterna i framtiden.

Jag försöker alltid att ge konstruktiv kritik o därför beskriver jag alltid hur/varför/på vilket sätt jag blivit sårad/irriterad osv.

Idag försökte jag ge konstruktiv kritik via sms. Det slog inte så väl ut. Personen bad mig uttryckligen att låta bli att såra hen genom att skriva dumma saker. Då kunde jag lika gärna låta bli att skriva alls.

Jag kände mig som en okänslig tölp fast mina intentioner var de bästa. Något säger mig dock att personen behövde höra/läsa de orden. Alltför ofta vågar folk inte säga som det är.

Ledsen om jag sårat någon på min väg. Vilket jag troligtvis har gjort. Flera gånger.
Det var aldrig min avsikt.

Ska försöka vara mer försiktig med hur jag säger saker . Kanske inte säga så mycket. Men ATT jag påtalar när något känns fel även i fortsättningen. Det kan du nog vackert räkna med.

När jag kom för att hälsa på på min nuvarande arbetsplats tog du emot mig med ett öppet hjärta och med öppna armar. Jag kände att här finns det en människa som bryr sig.

Du tog dig tid att besvara mina frågor och du övertygade mig om att arbetsplatsen var ett bra ställe att jobba på De goda vitsorden samt din välkomnande inställning gjorde det enkelt för mig att bestämma mig. Här ville jag arbeta.

Detta beslut har jag aldrig ångrat. Och som en positiv bieffekt har jag fått lära känna dig lite mer. Och idag ser jag dig som min vän.

Vi skämtar och slänger käft. Du förgyller min arbetsdag och din omtanke och ditt engagemang för både pedagoger och barn värmer mig.

Jag är tacksam för att du finns och för att du är den du är. Jag ser framemot att få lära känna dig ännu mer och att få jobba på samma arbetsplats som dig.

Du är en förebild för mig. En stark kvinna. En arbetssam kollega. En omtänksam mamma. En trofast fru. Och inte minst: en god vän.

Jag har inga andra vänner som är som dig.
Och trodde nog aldrig att jag skulle känna en sådan innerlig samhörighet med någon som dig.

Vi är uppvuxna i olika världsdelar. Har olika kulturella bakgrunder. Levt olika liv. Det skiljer nästan en generation i ålder mellan oss. Olika modersmål och olika hudfärg.

Men ändå.

Vi delar samma humor. Samma värderingar. Samma inställning om att höra rätt för sig och samma vilja/drivkraft av att glädja andra och att finnas för andra.

Du är den mest positive och kanske mest godhjärtade man jag någonsin har träffat. Du är lugn och stabil och sprider en enorm glädje och trygghet omkring dig av att bara vara du.

Det har varit en gåva att få arbeta vid din o din fantastiska sambos sida. Att få se hur människor faktiskt kan gå in i ett rum och fullständigt äga det. Inte genom att vara lustig på andras bekostnad. Utan helt enkelt genom att vara genuint intresserad av andra o låta dem ta del av den livsglädje och kärlek som du sprider runtomkring dig.

Vi har sagt att vi ska hålla kontakten och jag hoppas att vi lyckas. För som du så klokt uttryckte det. Åldern har ingen betydelse.

Jag vet det nu. Det enda som betyder något på riktigt är vad man har i sitt hjärta. Och där har du massor!