Du som får mig att le av blotta tanken på din uppenbarelse. Du som gör mig till en bättre människa genom att låta mig få vara en del av ditt liv.

Du som gör allt för att det ska bli bra igen när vi har bråkat. Och som inte ser någon prestige i att säga förlåt.

Du som älskar mig inte bara för mina bästa sidor utan tar mig till ditt hjärta helt och hållet precis som den jag är.

Du som finner lycka och salighet i små enkla saker som att pussa mig godnatt och god morgon.

Du som saknar mig så fort dörren har slagits igen.

Du som ser framemot att få upptäcka både mig, dig själv i mitt sällskap, det oss som kan bli och att få dela stort och smått med mig.

Du som får mitt hjärta att slå lite fortare. Och gör vardagens vedermödor lättare att bära.

Du som verkligen menar vad du säger när du säger att du älskar mig. Och som visar detta i handling.

Jag saknar dig ikväll o många andra kvällar. Var är du?

Något som lockar och drar.
Som får mig att drömma och fantisera.
När jag ändå vet att det är en omöjlighet.
Måste jag stanna upp och agera.
Att göra något drastiskt. Och det nu.
Och så var det gjort. Dörren är stängd.
Jag ska låta den vara det.

Det finns en flicka som jag går till ibland.
Hon tycker om mig för jag ljuger sådant.
I hennes kärlek finns allt som jag behöver. Så jag stannar hela natten. Fast vi är som eld och vatten.

(Kom) så länge hjärtat slår
Så länge spänningen finns kvar
I morgon är en annan dag

(Kom) så länge du bekräftelse ger
(Kom) så länge lusten jag har kvar
Så fort kan allt försvinna
I morgon är en annan dag.

Hon målar tavlor som hon ger sen till mig
Berättar för mig hur hon känner för mig
Jag lånar pengar som hon själv ju behöver. Jag ger inte henne ett skvatten. För vi är som eld och vatten.

(Kom) så länge hjärtat slår
(Kom) så länge spänningen finns kvar
I morgon är en annan dag

(Kom) så länge du bekräftelse ger
(Kom) så länge lusten jag har kvar
Så fort kan allt försvinna
I morgon är en annan dag

Jag ljuger för henne så ofta jag kan
Sekunder blir till dagar och till år
Och jag tar av dig allt som jag får

(Kom) så länge hjärtat slår
(Kom) så länge spänningen finns kvar
I morgon är en annan dag

(Kom) så länge du bekräftelse ger
(Kom) så länge lusten jag har kvar
I morgon är en annan dag

Skrev detta för att hedra min intet ont anandes väninna som hoppades o väntade på samme man i 3 års tid. Medan han var tillsammans med andra kvinnor och aldrig ville något allvarligt med henne. Män som han som ljuger o manipulerar, utnyttjar o bedrar förtjänar att vara ensamma. Egentligen förtjänar de att ställas till svars oxå. Eller???

När själen efter bekräftelse skriker
Och kroppen längtar och ömmar
När ögonen svämmar över
Och magen värker så
När orken och glädjen sviker
Och meningslösa känns mina drömmar
Och jag vet vad jag behöver
Fast du inte vill höra och förstå

När nätterna blir korta
Och dagarna så långa
Är kärleken som jag känner
Ändå så gränslös, ren och sann
Då du känns mig så långt borta
Blir orosmolnen många
Men jag står för mina vänner
Att du är mitt hjärtas man

Men nu det ofta känns
Som att jag inte kan litas på
Mina bördor du låter dig tynga
Och drar dig undan ibland
Det känns som att du för mig skäms
Fast du inte säger det så
Men även om jag inte alltid vill sjunga
Gör jag så gott som jag kan

Jag känner en press att bevisa
Att jag inte tänkt lämna och gå
Du påminner om val som jag förut har gjort
Då ångest en gång mig så plågat
Du säger att tiden får utvisa
Att det är enbart dig jag tänker på
Att det mesta var gott tycks du glömt bort
När du påtalat för andra hur jag dig sågat

Jag önskar det förflutna aldrig hade hänt
Att vi kunde se framåt och njuta
Jag hoppas ännu få en riktig ny chans
För du är bättre än alla andra
Tänk om bokens blad för alltid vore vänt
Och oron hos båda kunde få sluta
För när mitt hjärta åter värmdes och vanns
Blev vägen lättare att vandra

Jag hoppas den dagen kommer snart
Då vi kan mötas till hundra procent
Tills dess får mitt hjärta va trasigt och tungt
Då ensam ett tag jag vill vara
Jag ser framemot att få det underbart
När bokbladet väl blivit vänt
Nu ska jag bygga på självkänslan lugnt
Konflikter oss båda bespara

Jag ser oss dock ännu som ett älskande par
Du är och förblir min prins
Om även du vill och har känslorna kvar
Så vet du nog var jag finns.

??????????????

Jag skrev denna dikt till min fd pojkvän i hopp om att han skulle förstå min oro, uppskatta min vilja att få vårt förhållande att lyckas och bli tacksam över min kärlek.

Kommentarerna uteblev dock helt. Likaså den efterlängtade bekräftelsen. Förståelsen visade sig vara ungefär lika mycket som noll. Och efter ett par uppslitande gräl om småsaker var förhållandet till ända. Eftersom jag vet att jag försökte så många gånger så blev det lättare att släppa taget och gå vidare.

Dagens singelmän tycks oftast vara livrädda för allt vad romantik, kärlek och ömsinthet innebär.

Jag är en romantisk varelse. När jag blir intresserad av någon vill jag visa det. Bekräfta personen. Visa min uppskattning och att han gör mig glad. Jag vill glädja och stärka personen. Flirta och bli flirtad med.

Tragiskt nog tror jag att en del män kan misstolka min romantiska läggning och tro att jag är desperat eller naiv. Jag är långt ifrån detta. Snarare är jag väldigt analytisk och försiktig. Men men...

Först och främst är jag romantisk och vill jag inte stanna på vänskaplig nivå så ser jag till att visa det. Men inget är så fruktansvärt tråkigt/oattraktivt som att flirta med någon som har fullt upp med att hålla folk på avstånd/någon som inte vill/törs vara romantisk och känna berusningen av att uppvakta o uppvaktas.

Jag skulle vilja föreslå 3 olika kategorier av nätdejtingsidor:
(Jag kanske kommer på fler senare.)

1. Brända/bittra/besvikna personer som vill ha bekräftelse och tillfälliga relationer men som är rädda att bli besvikna igen och därför skyr seriösa förhållanden som pesten.

2. Nyblivna euforiska singlar som lyckligt njuter av att få bekräftelse och söker nya spännande möten hela tiden och inte alls är redo för att binda sig igen.

3. Människor som har bearbetat det förflutna. Kommit över besvikelser och gamla exx och nu hoppas återigen få uppleva kärleken igen

Eftersom jag själv tillhör 3e kategorin upplever jag det oerhört tröttsamt att oftast träffa män ur de andra 2 kategorierna när det äntligen dyker upp någon som man känner på sig att man skulle kunna lära sig att älska. Har fått fler erbjudanden om att bli någons kk än jag kan minnas. Ett flertal bara i år. Jag kommer alltid att svara på samma sätt. Det är inget för mig.

Mer kärlek och romantik åt folket i allmänhet och åt mig i synnerhet ;-)

Jag går efter magkänslan...på senare tid mer än någonsin. Antagligen betyder det att jag förälskar mig lättare än genomsnittet. Men det innebär likväl att jag också lättare backar när något inte känns bra.

Ibland är det himlastormande underbart att ha en sådan god kontakt med mina känslor. Ibland är det minst sagt jobbigt.

Föt oftast tror jag att magkänslan är en vis vägledare....men ibland vet jag helt enkelt inte om det är taskiga erfarenheter som spökar/för stora förhoppningar som fått sig en törn.

Vill jag för mycket? För fort? Tröttnar jag för lätt? Jag vill inte tro det. Jag har hittills trott att jag mår som bäst när jag öppnar mig för alla känslor, gläds med dem, bjuder in någon i mitt liv, öppnar mig för honom.

Det rackiga är antagligen min förbaskade romantiska sida. En stor del av min personlighet som antagligen räddat mig från att inleda något med självupptagna/tråkiga män. Å andra sidan har jag säkert skrämt bort någon försynt stackare eller läst in för mycket i något som någon har sagt/gjort. Kanske. Min psykolog säger dock att det är mycket klokt av mig att välja män mes omsorg och att välja bort de oromantiska eftersom jag inte trivs med sådana typer.

Min magkänsla skriker jaaaa vilken underbar människa! när någon berör mig/låter mig komma nära/öppnar sig för mig.

Likväl trummar den näeee när någon håller lite distans, uppträder lite strikt eller känns likgiltig.

Om jag ska lita till min magkänsla...det återstår att se...jag har nog blivit bättre på att analysera den så kanske jag törs följa den...

Även i framtiden

Varje gång jag hör talas om en man som har blivit utnyttjad ekonomiskt skäms jag. Inte för mig själv men å dessa kvinnors vägnar. Samtidigt som jag självfallet beklagar dessa mäns missbrukade tillit. Kanske mest av allt sörjer jag att dessa kvinnor förstör för oss andra.Vi som är genuint intresserade av någon just för den han är. Och inte vad han tjänar/kör för bil o dyl.

Jag har alltid varit mån om min självständighet, att göra rätt för mig och att dela lika. Med facit i hand har mina sambos varit de som varit snikna medan jag gjort diverse eftergifter. Å andra sidan vet jag att jag kan sova med gott samvete och att ingen kan säga att jag snyltat på någon annan.

Min senaste pojkvän visade sig tjäna dubbelt så mycket som mig. Dessutom var jag sjukskriven under större delen av vår tid ihop. Jag sov nästan inget den natten han berättat om sin inkomst. Jag grät av oron att detta skulle kunna förstöra för oss. Han var helt enkelt van att leva på ett annat sätt, dessutom med lika bemedlade flickvänner. Nu blev det inte ekonomin som blev vår stötesten även om den gav upphov till ett par trista incidenter när han helt enkelt inte tänkte på att vi har olika förutsättningar...
Jag försöker att inte känna mig mindre värd även om jag tjänar betydligt mindre och har lovat mig själv att inte stressa upp mig över sånt. MEN...

Jag vill ha en man som får mig att känna mig...
vacker
betydelsefull
värd att uppmärksamma, uppskatta och måna om...

Vad han har för jobb/kör för bil struntar jag blankt i...

Om han får mig att känna dessa saker är jag den lyckligaste och rikaste kvinnan i världen.

Trevligt. Spännande. Roligt.  Upprörande. Förfärligt. Härligt.  Jag kommer osökt att tänka på reklamen där de erbjuder alternativ till rökning.  Ni vet..det där snurrande huvudet och armen som ömsom fimpar ömsom för cigaretten till munnen. Lite så känner jag inför nätdejting. Det finns seriösa män där. Män som inte utger sig för att vara någon annan än den de är. Och som är ärliga med vad de söker. I den kategorin finns det även de som söker samma sak som jag, dvs allt eller inget. De är, liksom jag, inte där för att få bekräftelse/som tidsfördriv/för att skaffa lekkamrater. De finns. Oftast långt bort och med barn på halvtid och därför, liksom jag, inte flyttbara. Även de som är flyttbara/bor i närheten finns. Liksom den där förb...nålen i höstacken. 

Tyvärr tycks dock majoriteten nätdejtare vara ute efter just spänning, bekräftelse, tillfällig njutning o tillfredsställelse.  

Därför känns nätdejting ibland lika lite lockande som en stinkande cigarett och ungefär lika hälsosamt att hålla på med...

Härligt, härligt men farligt farligt...